Europaparlamentets preliminära beslut om mer resurser till parlamentet självt p g a Lissabonfördraget har väckt kritik. Är det verkligen rimligt med mera pengar till EUs institutioner i detta ekonomiska krisläge?
Först lite bakgrund: Motivet för förslaget är att EU-parlamentet i och med Lissabonfördraget har fått nya uppgifter, särskilt lagstiftning på områden som jordbruk, fiske, migration, brottsbekämpning och andra rättsliga frågor, men också delvis på områden som ekonomisk politik, budget, utrikespolitik mm.
Mot den bakgrunden är det väl motiverat med en personalförstärkning för parlamentets och partigruppernas sekretariat i dessa utskott.
Däremot delar vi svenska socialdemokrater inte uppfattningen att det behövs någon personalförstärkning för oss ledamöter. Förslaget innehåller en ökning av den ersättning som får användas till att anställa medarbetare till ledamöterna med 1 500 €/månad.
Jag har som de europeiska socialdemokraternas gruppledare i budgetutskottet kämpat för
• Dels att vårt nya system för denna s k assistentersättning ska utvärderas innan vi höjer beloppen. Kravet på utvärdering antogs, men tyvärr inte som ett villkor för det här beslutet. Igår lade jag därför ett sådant förslag inför behandlingen av nästa års EP-budget “Calls for an evaluation of the use of secretarial assistance allowances and for an assessment of the global cost of the increase, currently awaiting approval from both arms of the budgetary authority, prior to considering any possible further increase, in the future.”
• Dels att hela paketet – och åtminstone assistentersättningen – ska finansieras genom besparingar. Det är inte rimligt att EU-parlamentet ökar sina administrativa utgifter, samtidigt som finanskrisen tvingar medlemsländer till drastiska nedskärningar i den offentliga sektorn. Vi krävde effektiviseringar och omfördelningar, så att den totala budgeten inte ökar. Där fick vi bara igenom att 1/3 tas genom besparingar, p g a att den borgerliga majoriteten i utskottet röstade ner vårt tuffare sparkrav.
Tyvärr blev det nu en beslutsmodell som innebar att man bara kunde säga ja eller nej till förslaget som paket, inte rösta bort t ex den del som rör assistentstadgan, eller för ett högre besparingsbelopp. Därmed bestämde jag mig för att rösta ja – också därför att jag som gruppledare i utskottet inte kan rösta bara utifrån en svensk utgångspunkt, utan representerar alla budgetutskottets ledamöter. Några av mina svenska s-kolleger röstade annorlunda. Det tycker jag är helt OK.
Innan beslutet blir verklighet måste nu kommissionen lägga ett formellt förslag och rådet godkänna det. För en gångs skull skulle jag inte bli jätteledsen om Anders Borg och hans kolleger har kritiska synpunkter…
fredag 26 februari 2010
söndag 21 februari 2010
Håller Borgs trovärdighet?
Min gode vän Lars-Olof Pettersson, f d LO-utredare mm, pekar i sin förträffliga blogg http://www.unionkonsult.se/blogg/ på att den enda tunga stimulansinsats regeringen satsar på, det enda som har fått Borg att lätta på plånboken, nu får alltmer kritik, även från forskningen och näringslivet. Jag talar om jobbskatteavdraget.
Lars-Olof visar på att finanspolitiska rådet ifrågasätter om det är klokt att genomföra det fjärde steget i dagens konjunkturläge. De menar att inte ens det tredje steget borde ha tagits. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kritiserar att det svenska jobbskatteavdraget aldrig har utvärderats, och ifrågasätter effekten i dagens krisläge. Konjunkturinstitutet gör detsamma.
Nu kommer Magnus Henrekson, tung chef för Svenskt Näringslivs forskningsinstitut, IFN, och ifrågasätter hela regeringens jobbstrategi och inte minst jobbskatteavdraget i en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt.
Hittills är i varje fall resultat inte lysande. Arbetslösheten i Sverige har ökat MER än genomsnittet i EU. Jämför vi med ett snitt för de fem åren 2002-2006 kommer Sveriges arbetslöshet att 2010 ha ökat med fyra procentenheter från 6,2 till 10,2 procent, medan EU i snitt ökar med 1,5 – från 8,8 till 10,3, enligt siffror från EU. Ungdomsarbetslösheten tillhör de absolut värsta.
Så frågan är: När den här kritiska bilden når fram, inte bara från oppositionen, när det visar sig att de orättvisa skattesänkningarna inte får den utlovade effekten, kommer då Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts trovärdighet att hålla?
Den frågan kan avgöra valet.
Lars-Olof visar på att finanspolitiska rådet ifrågasätter om det är klokt att genomföra det fjärde steget i dagens konjunkturläge. De menar att inte ens det tredje steget borde ha tagits. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kritiserar att det svenska jobbskatteavdraget aldrig har utvärderats, och ifrågasätter effekten i dagens krisläge. Konjunkturinstitutet gör detsamma.
Nu kommer Magnus Henrekson, tung chef för Svenskt Näringslivs forskningsinstitut, IFN, och ifrågasätter hela regeringens jobbstrategi och inte minst jobbskatteavdraget i en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt.
Hittills är i varje fall resultat inte lysande. Arbetslösheten i Sverige har ökat MER än genomsnittet i EU. Jämför vi med ett snitt för de fem åren 2002-2006 kommer Sveriges arbetslöshet att 2010 ha ökat med fyra procentenheter från 6,2 till 10,2 procent, medan EU i snitt ökar med 1,5 – från 8,8 till 10,3, enligt siffror från EU. Ungdomsarbetslösheten tillhör de absolut värsta.
Så frågan är: När den här kritiska bilden når fram, inte bara från oppositionen, när det visar sig att de orättvisa skattesänkningarna inte får den utlovade effekten, kommer då Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts trovärdighet att hålla?
Den frågan kan avgöra valet.
lördag 20 februari 2010
Osynlige Eskil
Få ministrar är så osynliga i debatten som jordbruksminister Eskil Erlandsson (c). Det kan man förstå, med tanke på vad han har åstadkommit, dvs ingenting.
Eskil startade med flaggan i topp. I maj 2007 skrev han brev till hela EU och krävde ”en helt marknadsorienterad produktion utan allmänna stöd”.
Nu har det snart gått tre år. Erlandsson har haft hand om ordförandeklubban för EUs jordbruksministrar andra halvåret 2009, med större möjligheter än vanligt att påverka. Men när Eskil för några veckor sedan för Europaparlamentet rapporterade av ordförandehalvåret nämns i pressmeddelandet överhuvudtaget ingen jordbruksreform. Istället tar han upp tre helt andra frågor: fiske, skogsbruk och djurskydd. Inte ett ord om jordbrukspolitik!
Under hela ordförandeskapet skrev Erlandsson en enda debattartikel värd att publicera på regeringens hemsida, om djurskydd, och höll ett enda tal, om närproducerat och Sverige som matland. Där var ett av de tyngsta inslagen att uppmana åhörarna att söka mera stöd. Inte ett ord om EUs jordbrukspolitik.
Istället för att ”marknadsorientera” har han under Sveriges ordförandehalvår ökat stödet till mjölksektorn med 300 milj € i EUs budget och 200 extra svenska miljoner.
På EU-området är Erlandsson mest stolt över att han och hans tjänstemän har lagt ner 1 500 timmar och ”otaliga möten med kommissionen” på frågan om träd i svenska beteshagar. Resultatet blev en höjning av gränsvärdet från 50 till 60 träd. Erlandsson beklagar att ”vi inte kunde förmå Kommissionen” att ge ”gårdsstöd även för betesmarker med fler än 60 träd”.
Katastrof, Eskil!
Eskil startade med flaggan i topp. I maj 2007 skrev han brev till hela EU och krävde ”en helt marknadsorienterad produktion utan allmänna stöd”.
Nu har det snart gått tre år. Erlandsson har haft hand om ordförandeklubban för EUs jordbruksministrar andra halvåret 2009, med större möjligheter än vanligt att påverka. Men när Eskil för några veckor sedan för Europaparlamentet rapporterade av ordförandehalvåret nämns i pressmeddelandet överhuvudtaget ingen jordbruksreform. Istället tar han upp tre helt andra frågor: fiske, skogsbruk och djurskydd. Inte ett ord om jordbrukspolitik!
Under hela ordförandeskapet skrev Erlandsson en enda debattartikel värd att publicera på regeringens hemsida, om djurskydd, och höll ett enda tal, om närproducerat och Sverige som matland. Där var ett av de tyngsta inslagen att uppmana åhörarna att söka mera stöd. Inte ett ord om EUs jordbrukspolitik.
Istället för att ”marknadsorientera” har han under Sveriges ordförandehalvår ökat stödet till mjölksektorn med 300 milj € i EUs budget och 200 extra svenska miljoner.
På EU-området är Erlandsson mest stolt över att han och hans tjänstemän har lagt ner 1 500 timmar och ”otaliga möten med kommissionen” på frågan om träd i svenska beteshagar. Resultatet blev en höjning av gränsvärdet från 50 till 60 träd. Erlandsson beklagar att ”vi inte kunde förmå Kommissionen” att ge ”gårdsstöd även för betesmarker med fler än 60 träd”.
Katastrof, Eskil!
torsdag 11 februari 2010
Tung första dag på jobbet för Cecilia Malmström
Europaparlamentet satte idag stopp för SWIFT-avtalet som skulle ge amerikanska myndigheter tämligen fri tillgång till europeiska bankuppgifter.
Det är viktigt att bekämpa terrorism. Men det här avtalet lever inte upp till grundläggande krav på integritetsskydd och oskyldiga medborgares rätt att inte bli övervakade, anser vi svenska socialdemokrater - ett nytt FRA-fall. Därför röstade vi emot avtalet.
Den nya svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström vädjade till parlamentet att följa den borgerliga högergruppen EPPs linje och skjuta upp beslutet, men fick inte gehör. Med de ganska knappa röstsiffrorna 305-290 beslöt parlamentet att ta beslutet idag. När det sen kom till sakfrågan blev majoriteten betydligt större, 378-196 för ett nej till avtalet.
Första dagen på nya jobbet för nya EU-kommissionären Cecilia Malmström var igår, då hon i parlamentsdebatten om SWIFT fick massor av kritik främst för att den svenska borgerliga regeringen under förra halvårets ordförandeskap skötte frågan så illa. De mer eller mindre "kuppade" igenom avtalet dagen innan Lissabonfördraget trädde i kraft, det fördrag som skulle ha givit parlamentet fullt medbeslutande i frågan, och därmed möjlighet att i sak påverka innehållet. Nu måste beslutet tas enligt det gamla fördraget, då parlamentet bara kan säga ja eller nej.
Andra dagen på jobbet blev inte lättare, eftersom Malmström idag fick uppleva inte bara själva nederlaget, utan också att praktiskt hela den grupp hon själv tillhörde som EU-parlamentariker, den liberala ALDE-gruppen, tillsammans med bl a oss sossar, gick emot henne - och gav henne stenhård kritik.
Det är viktigt att bekämpa terrorism. Men det här avtalet lever inte upp till grundläggande krav på integritetsskydd och oskyldiga medborgares rätt att inte bli övervakade, anser vi svenska socialdemokrater - ett nytt FRA-fall. Därför röstade vi emot avtalet.
Den nya svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström vädjade till parlamentet att följa den borgerliga högergruppen EPPs linje och skjuta upp beslutet, men fick inte gehör. Med de ganska knappa röstsiffrorna 305-290 beslöt parlamentet att ta beslutet idag. När det sen kom till sakfrågan blev majoriteten betydligt större, 378-196 för ett nej till avtalet.
Första dagen på nya jobbet för nya EU-kommissionären Cecilia Malmström var igår, då hon i parlamentsdebatten om SWIFT fick massor av kritik främst för att den svenska borgerliga regeringen under förra halvårets ordförandeskap skötte frågan så illa. De mer eller mindre "kuppade" igenom avtalet dagen innan Lissabonfördraget trädde i kraft, det fördrag som skulle ha givit parlamentet fullt medbeslutande i frågan, och därmed möjlighet att i sak påverka innehållet. Nu måste beslutet tas enligt det gamla fördraget, då parlamentet bara kan säga ja eller nej.
Andra dagen på jobbet blev inte lättare, eftersom Malmström idag fick uppleva inte bara själva nederlaget, utan också att praktiskt hela den grupp hon själv tillhörde som EU-parlamentariker, den liberala ALDE-gruppen, tillsammans med bl a oss sossar, gick emot henne - och gav henne stenhård kritik.
onsdag 10 februari 2010
Vem skapade krisen? Inte var det grekerna!
Den svenska högerns ekonomiska politik blir alltmer aggressiv. Moderata riksdagskandidaten Johnny Munkhammar och f d Junilistekandidaten Jesper Katz skriver på Europaportalen att Eurolandet Greklands dåliga ekonomi är självförvållad och och att stenhård budgetdisciplin och strukturella reformer är det enda som gäller. Ungefär detsamma sa Anders Borg för några månader sedan i ett hårt utfall mot Lettland.
http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=48409&page=509&more=1&1stpage=1
Men dessa länder skulle väl med viss rätt kunna hävda att deras problem mest av allt är en effekt av bankkrisen, som främst skapades i USA och Västeuropa.
Europafackets generalsekreterare John Monks framträdde idag i EU-parlamentet med ett helt annat budskap.
- Vi får inte glömma att den finansiella krisen har genererats i Väst. Därför har vi ett särskilt ansvar för att minska dess skadeverkningar och för att förhindra att det händer igen, sa han och tillade:
- De flesta av aktörerna på finansmarknaden har nu siktet inställt på att helt enkelt gå tillbaka till business as usual, behålla skatteparadis och undvika alla typer av regleringar. Det är inte acceptabelt. Om vi inte stramar upp regleringarna nu kommer vi snart att ha en ny kris på halsen och då kommer domen mot oss från alla de som drabbas att bli hård.
- Förvaltare av hedgefonder och private equity-fonder tenderar nu att hävda att de är oskyldiga. Fackföreningsrörelsen måste ta som sin uppgift i debatten att ständigt påminna om historien bakom krisen - om vad det var som orsakade den.
Bra sagt, tycker jag!
http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=48409&page=509&more=1&1stpage=1
Men dessa länder skulle väl med viss rätt kunna hävda att deras problem mest av allt är en effekt av bankkrisen, som främst skapades i USA och Västeuropa.
Europafackets generalsekreterare John Monks framträdde idag i EU-parlamentet med ett helt annat budskap.
- Vi får inte glömma att den finansiella krisen har genererats i Väst. Därför har vi ett särskilt ansvar för att minska dess skadeverkningar och för att förhindra att det händer igen, sa han och tillade:
- De flesta av aktörerna på finansmarknaden har nu siktet inställt på att helt enkelt gå tillbaka till business as usual, behålla skatteparadis och undvika alla typer av regleringar. Det är inte acceptabelt. Om vi inte stramar upp regleringarna nu kommer vi snart att ha en ny kris på halsen och då kommer domen mot oss från alla de som drabbas att bli hård.
- Förvaltare av hedgefonder och private equity-fonder tenderar nu att hävda att de är oskyldiga. Fackföreningsrörelsen måste ta som sin uppgift i debatten att ständigt påminna om historien bakom krisen - om vad det var som orsakade den.
Bra sagt, tycker jag!
söndag 7 februari 2010
Sverige rasar i välståndsligan
Under helgen kom nyheten att Sverige nu rasar i välståndsrankingen. Vid sidan av de absolut värst drabbade krisekonomierna som Irland och Island, tillhör Sverige dem som har sjunkit mest i rankingen, som bl a mäter BNP pr capita, uppger Ekot.
Även tidigare har det rapporterats att arbetslösheten ökar snabbare än EU-genomsnittet, att ungdomsarbetslösheten tillhör de värsta och att Sverige tillhör de länder som har satsat minst på offensiva stimulansåtgärder mot krisen.
Hur länge ska Reinfeldt/Borg kunna hålla färgen och tillåtas komma undan med tesen att "Sverige har klarat krisen bra"? När ska medierna och debatten lyckas peta hål på bubblan och få svenska folket att se verkligheten som den är? Dags att dra igång förra valrörelsens projekt "Sanna Siffror!" igen?
Även tidigare har det rapporterats att arbetslösheten ökar snabbare än EU-genomsnittet, att ungdomsarbetslösheten tillhör de värsta och att Sverige tillhör de länder som har satsat minst på offensiva stimulansåtgärder mot krisen.
Hur länge ska Reinfeldt/Borg kunna hålla färgen och tillåtas komma undan med tesen att "Sverige har klarat krisen bra"? När ska medierna och debatten lyckas peta hål på bubblan och få svenska folket att se verkligheten som den är? Dags att dra igång förra valrörelsens projekt "Sanna Siffror!" igen?
torsdag 4 februari 2010
Bloggen drar igång igen!
Hej! Mitt bloggande har stått stilla efter Europaparlamentsvalet i juni. Jag fick nämligen extremt mycket annat att syssla med i och med att jag snabbt blev utsedd till socialdemokratisk gruppledare (koordinator/samordnare) i parlamentets budgetutskott. Och budgetprocessen tog ingen paus i höstas - varken på grund av ett då icke-existerande Lissabonfördrag eller en icke-existerande kommission.
Nu är dock höstens budgetprocess över, och vi har ägnat de senaste veckorna åt att granska den nya EU-kommissionen. Den sista utfrågningen - av nya bulgariska kommissionären Georgieva - genomfördes igår, och uppenbarligen till stor belåtenhet. Så nu tyder väl det mesta på att vår omröstning på tisdag blir en formalitet.
Själva utfrågningarna bör vi dock kunna lära en del av i svensk politik. Folkpartiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström skrev i DN igår om att även svenska statrådskandidater borde frågas ut. Det tycker jag också, vilket jag skrev om - några dagar före Cecilia Wikström... - i Folkbladet i måndags. Läs gärna det inlägget på
http://www.folkbladet.se/opinion/kronikor/artikel.aspx?articleid=5097039
Nu är dock höstens budgetprocess över, och vi har ägnat de senaste veckorna åt att granska den nya EU-kommissionen. Den sista utfrågningen - av nya bulgariska kommissionären Georgieva - genomfördes igår, och uppenbarligen till stor belåtenhet. Så nu tyder väl det mesta på att vår omröstning på tisdag blir en formalitet.
Själva utfrågningarna bör vi dock kunna lära en del av i svensk politik. Folkpartiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström skrev i DN igår om att även svenska statrådskandidater borde frågas ut. Det tycker jag också, vilket jag skrev om - några dagar före Cecilia Wikström... - i Folkbladet i måndags. Läs gärna det inlägget på
http://www.folkbladet.se/opinion/kronikor/artikel.aspx?articleid=5097039
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
