Köar för löntagarnas rättigheter

S-ledamöter i Europaparlamentet köar för att skriva under deklarationen om löntagarnas rättigheter. Fr v bl a Mary Honeyball, Storbritannien, vice talmannen Miguel Martinez, Spanien, initiativtagaren Stephen Hughes, Storbritannien, belgaren Alain Hutchinson, de svenska ledamöterna Göran Färm, Anna Hedh och Jan Andersson samt Veronique de Keyser, Belgien.

Hårt mot hårt om löntagarnas rättigheter

I veckan lanserade en grupp socialdemokrater, vänsterpartister och gröna ett upprop om löntagarnas rättigheter, mot bakgrund av Lavalfallet, men också mot bakgrund av strejkerna i Storbritannien. Många brittiska arbetare protesterar mot att jobb går till utländska företag som inte följer kollektivavtal och andra viktiga rättigheter.

Uppropets syfte är att dels ställa krav på ändringar i lagstiftningen, så att det ska bli glasklart att man har rätt att ta facklig strid för lika rättigheter för inhemsk och utländsk arbetskraft i samma land - men också tuff strid mot de främlingsfientliga organisationer som försöker utnyttja situationen i sina rasistiska syften. Utländska företag och arbetare är välkomna att konkurrera, men på schyssta villkor.

Vi som skriver på deklarationen lovar nu att bara rösta för en ny EU-kommission som utfäster sig att komma med förslag som kan råda bot på dessa problem.

Anders Borg och Passiva Sverige

Träffade Margot Wallström på hennes IKEA-möblerade kontor häromdagen. Vi diskuterade främst utgivningen av vår bok ”Elitprojekt – nej! Folkets Europa” på engelska.
Margot berättade även om den täta rad av toppmöten globalt och i EU om krisen som nu förbereds.
Mot den bakgrunden kan man inte låta bli att undra vad den svenska regeringen håller på med. USA har just tagit ett stimulanspaket mot krisen som motsvarar 5 % av BNP, Tyskland ett som motsvarar ca 1,5 % av BNP och britterna ett på 1 %. EU-kommissionen har föreslagit att EU som helhet bör gå in med extra stimulanser på minst 1,2 % av BNP.
Den moderatledda svenska regeringen har hittills lagt förslag som – generöst räknat – motsvarar 0,4 % av BNP, en tredjedel av vad EU anser behövs, mindre än fjärdedel av vad tyskarna satsar och inte ens en tiondel av amerikanernas satsning! Och till på köpet bromsar regeringen de förslag till direkta EU-insatser för infrastruktur på 50 miljarder kronor som nu ligger på EU-parlamentets bord.
Är det inte dags att börja ifrågasätta medias svassande för ekonomen Anders Borg och konstatera att han trots sin förmenta sakkunskap har hamnat fullständigt snett? Skattesänkningar i högkonjunkturen, som eroderade statsfinanserna – och passivitet i lågkonjunkturen när insatserna behövs mer än någonsin. Kan det bli mera fel?

Regeringen försvårar för vindkraften

Såg just Mathias Rapps, Svensk Vindkraft, kommentar i Rapport ang problemet med det svenska stödsystemet för havsbaserad vindkraft, som gör det ointressant att ta del av EUs stöd för bl a jätteprojektet Kriegers Flak. Se mera på
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1444582&lid=puff_1444571&lpos=rubrik

Det som dock inte framgick är att deras möjligheter att få ta del av vindkraftstödet inte bara bromsas av bristerna i stödsystemet, utan också av det faktum att den svenska regeringen f n är en av de få regeringar som säger nej till hela EUs stödpaket!!!

Regeringen halkar snett i el-politiken

Mona Sahlin kritiserade i Ekot i morse regeringens satsning på stora el-kablar till kontinental-Europa.
– Regeringens ambition att nu brassa på med jättekablar från Sverige ner till Europa innebär ett högre energipris i Sverige. Det är inte rimligt, vi har ett behov av att utveckla vår egen elmarknad och vår egen försörjning tillsammans med de nordiska länderna, säger Mona Sahlin.
För detta har hon fått kritik av de borgerliga och el-branschen. -Vi kan inte isolera oss från Europa, säger några. Ett populistiskt utspel, säger Reinfeldt.
Frågan är om det inte är regeringen som har halkat snett. I EU-parlamentets beslut om en gemensam elmarknad betonas att vi FÖRST ska integrera marknaderna på regional nivå, för att SEDAN nå målet "att skapa en konkurrensutsatt europeisk marknad" - citat från walesiska labourkollegan Eluned Morgans betänkande "Den inre marknaden för el".
Att storsatsa på Europa innan vi har nått denna regionala integration, och innan de gamla monopolen på många håll har brutits ner, skulle höja el-priserna. Är det populistiskt att kritisera en onödig höjning av elpriset?
I slutänden bör vi förvisso gå mot en gemensam elmarknad, men det måste göras på ett klokt sätt för att inte leda till bakslag.
Baltikum, då - ska vi inte stödja deras energifösörjning? Självklart - men inte BARA genom kablar för el-import från Norden. Det behövs, men minst lika angeläget är att få fart på mer inhemsk produktion av förnybar energi. En alltför snabb baltisk integrationen i en europeisk elmarknad skulle ju drabba även dem med högre priser.
I kommentarerna har man hört antydningar från en del av dem som alltid hackar på Monas kunnande och kompetens. Men som så ofta var det även denna gång snarare Mona som fick rätt.
Och observera gärna att den kanske vettigaste delen i EUs energipolitik, det paket som nu har lagts fram för tidigareläggning av stora investeringar i vindkraft (Kriegers Flak), och ett första steg mot både uppgradering av el-infrastrukturen i Baltikum och från Norden till Baltikum (Skanled gas och Estlink-2) blockeras nu av den svenska regeringen. Pengarna behövs bättre till skattesänkningar i Sverige, menar Anders Borg.
Så - frågan är verkligen vem som har hamnat snett i el-politiken!

Ska Borg (m) få sabba även EUs krispolitik?

Noterade just att Anders Borg i Dagens Eko säger nej till EUs planerade satsning på energi- och bredbandsinvesteringar bl a i Östersjöområdet.
Det är tragiskt att den svenska regeringen nu försöker föra över sin passiva krispolitik även på EU. Istället för att satsa offensivt på t ex infrastrukturinvesteringar lånar den svenska regeringen till skattesänkningar som mest går till de minst behövande.
EU vill gå en annan väg, som påminner mycket mer om den socialdemokratiska. När det tack vare de höga livsmedelspriserna under 2008 faktiskt blir ett rejält överskott i EUs budget föreslår man att de ska användas – drygt 50 miljarder kronor – för att tidigarelägga viktiga investeringar som ändå behöver göras. Det handlar t ex om att bryta de baltiska staternas energiberoende av Ryssland och istället länka samman dem med övriga Norden, samt rejäla satsningar på havsbaserad vindkraft. Trots att detta kan göras utan att behöva rucka på några budgettak säger Borg & Co nej.
Som socialdemokrater i EU-parlamentet tänker vi göra vad vi kan för att få Borg att ändra sig!

Bedrövligt djurplågeri

Efter avslöjandet i TV4:s Kalla Fakta i förra veckan om hur gäss plockas levande på farmer i Ungern har jag, kollegan Anna Hedh och tre andra europaparlamentariker, en brittisk socialdemokrat, en slovensk liberal och en brittisk konservativ tagit initiativ till ett uttalande från Europaparlamentet. Vi kräver att EU omedelbart agerar för att stoppa denna plågsamma dunplockning av levande gäss och att EU-kommissionen ser till att alla medlemsländer efterlever EU:s direktiv om skydd av animalieproduktionens djur och inför kontroller och sanktioner mot dem som bryter mot reglerna.

Våra krav är korta och enkla:
"The European Parliament calls on the Commission and the Council
* to take action in order to stop the plucking of live geese immediately.
* to ensure that the member states are enforcing the directive concerning the protection of animals kept for farming purposes and using for this purpose suitable sanctions and control mechanisms.

Kolla gärna även flera pågående FaceBook-grupper och causes på detta tema, bl a från min danske ESP-kollega Dan Jörgensen.

Sumpbäver (myocastor coypus)

Jag vet inte om det beror på den i dessa trakter ovanligt tuffa vintern, men nu har sumpbävrarna i Strasbourg gått upp på land. När man promenerar längs någon av floden Ills många armar i Strasbourg, så händer det - särskilt i skymning och gryning - att man får syn på stora pälsdjur, simmande eller gående nära vattnet.

Första gången jag mötte ett av dessa djur, stort som en mellanstor hund, på min morgonpromenad från hotellet till parlamentet blev jag rätt konfunderad. Var det verkligen en bäver? När jag såg svansen, som mer påminner om en råttsvans, insåg jag att detta var något annat, det såg ut som en jätteråtta! Men en råtta, stor som en cockerspaniel, det kan inte vara möjligt!

Jag gick till annalerna och fann att detta handlar om sumpbäver (myocastor coypus), mer känd för sitt pälsnamn - nutria. Och nu har de alltså gått upp på land. Jag fann bifogade bäverungar betande i en vanlig villaträdgård häromdagen.

Allt mer bisarr krispolitik

Regeringens ”krispolitik”, eller snarare brist på dylik, blir alltmer bisarr. I samband med partiets framtidsdagar i Västerås var det många som ställde krav på stöd till kommuner och landsting, annars kommer snart uppsägningar i välfärdssektorn att spä på den redan höga arbetslösheten. Företrädare för Sveriges Kommuner och landsting gjorde bedömningen att det akut behövs ett tillskott på 10-14 miljarder kronor.
Det märkliga är att regeringen vill gå den motsatta vägen – att ta ifrån kommuner och landsting mera pengar. I alla förhandlingar om nya statliga infrastrukturprojekt kräver man numera att kommuner och landsting ska ta en del av investeringskostnaden. Och det är inga småpengar – siffror i storleksordningen 30-40 miljarder har nämnts.
Alltså – istället för att stödja den lokala och regionala välfärdssektorn plockar man av dem stora resurser för investeringar som egentligen staten ska stå för!
Krispolitiken blir allt märkligare.