fredag 30 januari 2009

Fjuttigt krispaket

Regeringens krisinsatser ifrågasätts alltmer som otillräckliga. Att de skulle vara för stora har jag inte hört NÅGON hävda.
Jag har heller inte sett någon auktoritativ siffra på hur stor regeringens extra-insats mot krisen egentligen är för 2009. 8,4 miljarder sade regeringen själv när man la sitt förslag i december. Sen kom det ytterligare en del pengar 22 januari. Regeringen själv anger att det handlar om totalt 23 miljarder – fast på tre år! Ibland hör vi regeringen tala om en krisinsats på 40 miljarder, men då räknar man in det som kom redan i statsbudgeten i höstas, långt innan krisen på allvar hade slagit igenom.
En sak är klar: Detta är ett av fjuttigaste ”krispaket” något land har lanserat. Bara för jämförelsens skull: Det senaste nationella krispaket jag har läst om handlade om Canada, som satsar 260 miljarder kronor. Skulle Sverige ha satsat motsvarande summor skulle det ha handlat om 60-70 miljarder!
Vi kan inte, säger finansministern, för krisen skapar underskott i statsfinanserna. Men det underskottet har ju regeringen själv orsakat med sina skattesänkningar. Nu verkar det som om man redan i år når de 130 miljarder kronor i sänkta skatter som på Bo Lundgrens tid som moderatledare avvisades som totalt orealistiska!
Den ekonomiska krisen är inte Reinfeldt-regeringens fel, men bristen på åtgärder är det – och krisen i statsfinanserna är helt hemlagad.

tisdag 27 januari 2009

Reinfeldt vägrar söka EU-stöd

Nyligen avgångna s-kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, min kollega Jan Andersson och jag skrev för några veckor sedan en artikel i Göteborgs-Posten. Vi krävde att regeringen skulle söka pengar från EUs globaliseringsfond för att få mer resurser att hantera uppsägningarna från Volvo och dess underleverantörer.

Vi var något tveksamma när fonden inrättades, men den har fungerat och där finns mångmiljardbelopp för just den typ av situationer som bilindustrin nu genomlider.

Men regeringen gör ingenting! Passiviteten tycks ha blivit något slags mantra: Reinfeldt: "Det finns inga mirakelkurer", "vi kan inte med några snabba politiska åtgärder ta oss ur problemen" - och nu, nej, vi vill inte söka pengar från EU för att stödja bilarbetarna.

Men är det inte så att det är Reinfeldt själv som tror på "mirakelkurer". Vad vi andra än säger återkommer han: "Vänta bara på tredje steget i jobbskatteavdraget!" Fast frågan återstår: Hur kommer det att hjälpa Volvo-arbetarna som i och med avdragets konstruktion får HÖJD skatt när de blir arbetslösa eller förtidspensionerade?

söndag 25 januari 2009

Cynisk Reinfeldt

Statsminister Reinfeldt skrev igår i Aftonbladet om krisen. Han avfärdar alla krav på en mer aktiv politik med att ”Det finns inga mirakelkurer”.

Nej, vem har trott det? Vi har snarare förväntat oss att Reinfeldt & Co skulle vidta tunga långsiktiga åtgärder för att få fart på investeringarna och bromsa utslagningen, inga snabba mirakelkurer. Alltfler politiker och ekonomer över världen anser att risken med att göra för lite är mycket större än riskerna med att göra för mycket. Men inte Reinfeldt.

Direkt falskt blir det när Reinfeldt påstår att jobbavdraget ger mer resurser till välfärden. Sanningen är den motsatta: Allt fler förlorar jobben, jobbskatteavdraget MINSKAR skatteinkomsterna och regeringen säger nej till extra stöd till kommunerna. Ren bluff!

Även Reinfeldt verkar dock inse att det är svårt att nu motivera höjt jobbskatteavdrag med att få ut fler på arbetsmarknaden. Nu handlar det om att skattesänkningen ska underlätta när ”räkningar ska betalas, matinköp göras eller radhuslån amorteras”.

Men det blir ju närmast cyniskt att ge den förmånen bara till dem som har arbete! Är det några som behöver några extra hundralappar i månaden är det väl de som INTE har arbete!

Vi känner alltmer igen den gamla högerpolitiken, som i krisens tid blir allt brutalare.

fredag 23 januari 2009

Sätt tryck på EU-kommissionen i Lavalfrågan!

Frågan om Lavalfallet och löntagarnas rättigheter håller på att bli en avgörande valfråga inför EU-parlamentsvalet 7 juni.

Trots EU-parlamentets tydliga krav har EU-kommissionen meddelat att de just nu inte tänker agera för att ändra EUs lagar för att hantera följderna av EG-domen om Laval. Detta är extra bedrövligt eftersom ansvarige kommissionären, tjecken Spidla, är socialdemokrat. Fast han har aldrig verkat särskilt stark – och frågan är förstås känslig i Tjeckien.

Därför handlar det nu om att sätta tryck på alla som har makt att agera. Först - den svenska regeringen. Arbetsmarknadsminister ”Totto” Littorin har än så länge inte gjort ett skvatt, trots att den statliga utredningen av Claes Stråth tydligt visar att det behövs EU-åtgärder, främst ändringar i utstationeringsdirektivet.

Littorin har skyllt sin passivitet på att han är rädd för att direktivet skulle kunna försämras om vi börjar röra i frågan, istället för att skärpas. Hur skulle det gå till när europaparlamentet måste godkänna varje förändring i utstationeringsdirektivet och redan med nästan 2/3-majoritet står bakom kravet på skärpning? Undanflykter!

Nu är det dags för oss s-politiker och för facket att öka trycket! Vi måste t ex börja diskutera om vi verkligen kan rösta för en arbetsmarknadskommissionär som inte lovar att slåss för löntagarnas rättigheter och principen om lika lön för lika arbete!

Läs s-kollegan Jan Anderssons fylligare kommentar på Europaportalen!

http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=38583&page=501&more=1

torsdag 22 januari 2009

Junilistan tar sig vatten över huvudet

Nils Lundgren, Junilistans nestor, trodde sig nog ha funnit partiets nya vinnarfråga när han i Aftonbladet hävdade att ”Svenskt sportfiske hotas av EU” och antydde att hotet skulle gälla röding i Vättern, kräftor i Möckeln och nätfiske i Lule skärgård.
Nu tycks dock den värderade kollegan ha varit ovanligt illa påläst. Förslaget gäller inte insjöar, inte ens skärgårdar, och inte vilken fisk som helst - utan BARA fiske av skyddade överfiskade fiskbestånd på öppet hav.
Risken är väl dock som vanligt att skrönan fastnar i folks medvetande, medan få läser korrigeringen.
Att Lundgren luras behöver ju heller inte innebära att EU-förslaget är bra. Det kanske är yrkesfisket snarare än sportfisket som bör utsättas för skärpt kontroll, och det kanske finns bättre metoder att skapa kunskap om läget än att införa en byråkratisk rapportskyldighet för sportfiskare.
Men uppenbart är att ekon dr Lundgren, trots sina akademiska meriter, inte är att lita på. Se EU-kommissionens klargörande artikel ”Lundgren är ute på djupt vatten” i Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article4237347.ab

onsdag 21 januari 2009

EU-motståndarnas sista strid?

EU-motståndarna över hela Europa laddar nu inför den sista striden - höstens planerade folkomröstning II i Irland. Frågan är hur svenska EU-skeptiker kommer att agera. För dem är det ju viktigt att få striden att framstå som folklig, gärna lite vänsterinriktad.

Det blir inte helt lätt när nej-sidans främsta affischnamn är folk som Tjeckiens president Vaclav Klaus, mest känd som Östeuropas Thatcher. Nyligen skrev han i Financial Times om att krisen måste bekämpas med skattesänkningar, avskaffade miljöregler, urholkade arbetsrättsregler osv.

Han har nu fått stöd av Polens president, den ungefär lika reaktionäre tvillingen Kacynski, som vägrar skriva på ratificeringen av fördraget trots att hans eget parlament har sagt ja.

Och i själva Irland finansieras nej-kampanjen av den starkt högerinriktade brittisk-irländske miljardären Declan Ganley. Han har gjort sig mest känd som en anti-facklig nyliberal som mest lever på amerikanska militärkontrakt, och som nu är på väg att starta ett europeiskt högerinriktat nej-parti inför Europavalen - Libertas.

Detta kan bli lite svårt för Sören Wibe och Lars Ohly. Folkligt? Vänster? Hmmm.

tisdag 20 januari 2009

Frågetecken för Obama

När alla hyllar Obama, och flödar över av förväntningar må det väl vara mig tillåtet att gå emot strömmen och peka på några orosmoln - utöver de självklara, som den ekonomiska krisen etc:
* Var står egentligen Obama när det gäller handel och protektionism? Detta var väl det enda politiska område där jag kände mer sympati för McCains öppnare linje än för demokraternas traditionellt mer protektionistiska. Under mer normala förhållanden tror jag att man kunde ha betraktat Obamas relativa protektionism mer som valtaktik och oro för att stöta sig med facket än ideologisk övertygelse. Men i det krisläge vi befinner oss idag kommer trycket att vara enormt på att "skydda amerikanska jobb".
* Var står Obama i Mellanösternkonflikten? Han har redan signalerat en mer aktiv linje än Bush. Men orkar han stå emot den oerhört starka amerikanska Israellobbyn, och sätta press på Israel att ta seriöst på en förhandling som kan tvinga dem att backa från bosättningarna, upphöra med ockupationen av Gaza och gå in i en serös diskussion om framtiden för östra Jerusalem?

Jag gläds med alla andra under denna fantastiska installationsdag, och ser fram emot nya retoriska mästerverk. Men trots allt gnager en viss oro inför alltför högt uppdrivna förväntningar.

söndag 18 januari 2009

Slut på EU-motståndet?

Än idag beskrivs svenska folket som EU-skeptiskt. Det blir allt mindre sant. Enligt SCBs senaste undersökning, som mätte opinionen i nov 2008 har svenska folket aldrig varit så EU-positivt som nu. Även bland kvinnor, som förut varit mer EU-skeptiska, är det idag en stark majoritet för medlemskapet – 51 procent för, bara 21 procent emot. Och bland alla svenskar 55,6 % mot 20,6 %.

Det kan bli tufft för de partier som konkurrerar om väljare bland EU-motståndarna – vänsterpartiet, sverigedemokraterna, junilistan etc.

Se hela materialet på:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27403.asp

Rätt att peta Sacrédeus

Kristdemokraterna kickade ut den högerkristne EU-motståndaren Lennart Sacrédeus från valsedeln till Europaparlamentet. Det var klokt, för Sacrédeus står så nära den amerikanska kristna extremhögern man kan komma i Sverige, och det är nog inte den profil Göran Hägglund vill ha på sitt parti.
Vi som känner Sacrédeus från hans tidigare period i Europaparlamentet förstår också kd. Sacrédeus gjorde sig då mest känd för att resa så billigt som möjligt för att kunna stoppa maximalt med pengar i egen ficka. Vi andra ägnade oss åt att slåss för att ändra det knasiga reseersättningssystemet – och lyckades! Enligt tidskriften Fokus hade Sacrédeus i fjol 4,8 milj kr i förmögenhet - uppenbarligen en man som vet att förvalta sitt pund.
Sen kan man ju undra hur klokt det är att som kd toppa listan med tre rätt okända politiker och sen ha betydligt mer kända politiker som Alf Svensson och Inger Davidsson längre ner på listan. Hur ska kd kunna förhindra att väljarna kryssar in den populäre Alf Svensson, trots att han uppenbarligen inte vill? Vi kanske får se den första anti-krysskampanjen – ”Alf: Snälla, kryssa INTE mig!”

torsdag 15 januari 2009

Hökmarks högerpolitik

Moderaternas argumentationsnivå i EU-frågor närmar sig botten. M-ledaren i EU-parlamentet Gunnar Hökmark sprider nu artiklar runt om i landet där han dels frågar vad (s) har emot jourläkare, dels påstår att vi svenska sossar "kör över" en 100-årig tradition av kollektivavtal.
Frågan är om Hökmark inte vet vad han talar om, eller om han medvetet spekulerar i att läsarna inte kollar fakta.
Debatten gäller EUs arbetstidsdirektiv. En stor majoritet i Europaparlamentet inklusive en hel del borgerliga, sa nej till ministerrådets - och bl a den svenska moderatledda regeringens - linje i arbetstidsfrågan.
Nu försöker Hökmark få det till att vi skulle vara emot läkarnas intressen, trots att s-linjen har starkt stöd av alla fack, inkl läkarnas. Han försöker också få det till att vi skulle vara emot kollektivavtal, vilket är rena båget. Parlamentets beslut UNDERLÄTTAR för att anpassa reglerna genom nationella kollektivavtal. På den punkten råder ingen skillnad mellan Hökmarks och vår linje. Skillnaden är att om man inte lyckas träffa avtal så ska utgångspunkten för jourtid utanför hemmet vara att den ska räknas som arbetstid, medan Hökmark stöder arbetsgivarlinjen - att jourtid, även om den måste spenderas på arbetsplatsen, ska vara obetald.
Den andra viktiga frågan gäller att vi vill fasa ut den möjlighet som finns för individuella undantag (opt-out) från 48 timmarsveckan. Nu kan en löntagare komma överens med arbetsgivaren om att regelmässigt jobba 60-65 tim-veckor. Man kan bara ana vad det innebär när internationella företag i krisen ska avgöra var de ska dra ner produktionen, om de som en del av förhandlingarna skulle kunna sätta tryck på löntagarna att överge 48 tim-veckan!
Nej, Hökmark - vi står för klassisk socialdemokratisk politik, precis som Du för klassisk högerpolitik.

onsdag 14 januari 2009

Skakigt tjeckiskt ordförandeskap

EU-parlamentet fick idag uppleva första framträdandet av det tjeckiska ordförandeskapet. Premiärminister Topolanek från högerpartiet ODS presenterade sitt arbetsprogram. De har sannerligen hamnat i hetluften från dag 1 med tanke på både gas- och Gaza-kriser. Vad gäller Gaza agerar Sarkozy som om han fortfarande vore EU-president, och lika bra är nog det - för tjeckernas inställning väcker många frågetecken. Utrikesministern, prins Karel Schwarzenberg, började nämligen det tjeckiska ordförandeskapet med att försvara Israels Gaza-krig.

Nyligen sade också presidenten Vaclac Klaus i Financial Times att han anser att den ekonomiska krisen borde få EU att luckra upp eller avskaffa sina regler om arbetsmarknad, miljö och hälsa - och han togs i försvar av premiärminister Topolanek i parlamentet idag!

Topolanek meddelade vidare att han var för Lissabonfördraget (som hans president är emot), trots att han anser att det är sämre än det nuvarande Nice-fördraget, samt att EUs politik i fortsättningen borde vara liberal-konservativ.

Hur ska detta sluta? Vi har i alla fall en del att slåss emot i den kommande Europavalkampanjen!

tisdag 13 januari 2009

Stoppa EUs snusförbud!

Den svenska regeringen har dragit igång en ny kampanj för att släppa snuset fritt i EU. Det tycker jag att de gör rätt i - men jag är något skeptisk till deras sätt att argumentera. För den moderatledda regeringen och handelsministern Ewa Björling (m) verkar detta bara vara en handelspolitisk fråga, och så argumenterar numera även Swedish Match. Men att göra detta bara till en fråga om diskriminering av ett svenskt företag tror jag är farligt.

Det tunga argumentet som jag vet att många regeringar och många inom EU lyssnar till är att snuset faktiskt är en avgörande orsak till att så många färre svenskar - särskilt män - dör i rökrelaterade sjukdomar, främst lungcancer. Att mot den bakgrunden förbjuda snus, men fortsätta tillåta cigarretter är naturligtvis rena snurren. Av svenska män röker idag bara 12 procent, en unikt låg siffra, och självklart är snuset en avgörande förklaring. I en vetenskaplig brittisk rapport 2008 visade man att snus jämfört med rökning reducerar hälsoriskerna med över 90 procent - och det svenska snuset är klart bäst.

Så - slåss för att släppa snuset fritt i EU, men gör det med rätt argument!

söndag 11 januari 2009

Allt mer absurt krig!

Israel medger nu att det var en felriktad raket som träffade den skola där 39 civil dog - men verkar därefter bara rycka på axlarna och gå vidare. Idag bombades en av Svenska Kyrkans sjukvårdskliniker, som Israel väl visste var en sjukvårdsklinik. Nonchalansen mot folkrätten blir alltmer absurd.

Jag får nu löpande bilder pr mejl från vänner i Gaza som är förfärande. Vad gör den svenska regeringen, nu en del av EUs trojka, för att få stopp på övergreppen? Inte ett ord av kritik mot Israel på varken Carl Bildts blogg de senaste dagarna, eller på regeringens hemsida. Skamligt!

lördag 10 januari 2009

Margot Ws avgångsvederlag

Jag trodde ärligt talat att det skulle bli mera storm när det avslöjades att Margot Wallström kan få 5 miljoner kronor i avgångsvederlag under tre år, men det verkar ha lagt sig rätt snabbt. Det kan möjligen bero på att människor är luttrade. Fem miljoner på tre år för en internationell toppolitiker låter inte så märkvärdigt jämfört med de mångdubbelt högre fallskärmar vi har sett i näringslivet, särskilt inte när det framgår att andra inkomster kommissionären får under tiden räknas av mot beloppet. Och skulle man väga in den nytta Margot Wallström har gjort med sitt pionjärarbete för nya kemikalielagar i hela Europa och för Kyotoprotokollet, så har hon gjort betydligt mer nytta för pengarna än de finansmatadorer som får det mångdubbla.
Men visst är det orimligt höga löne- och pensionsnivåer, inget snack om saken. Frågan är om de som faktiskt skulle kunna göra något åt det, nämligen regeringen, kommer att agera. Det är nämligen ministerrådet, dvs regeringarna, som beslutar om detta. Och om nu - som det ryktas – regeringen tänker låta Carl Bildt efterträda Margot Wallström lär de väl inte vilja urholka hans framtida förmåner.
Det går nämligen att ändra på den här sortens ersättningssystem, det vet vi i Europaparlamentet. Från och med nästa mandatperiod har vi tagit bort de orimliga reseersättningar som bygger på schablonbelopp som är mycket högre än de reella resekostnaderna, och som många stoppar i egen ficka. Vi svenska socialdemokrater avsätter överskotten till en fond som vi använder för att bjuda in grupper av människor som annars inte skulle ha råd att åka på studieresa till EU. Vi fick också slåss för – och lyckades - se till att de länder som så vill får beskatta parlamentarikernas arvoden med vanlig nationell skatt, inte bara med låg EU-skatt. Så blir det också i Sverige.

fredag 9 januari 2009

En skam för Israel!

Hej! Nu drar jag igång min blogg, som mest kommer att handla om Europafrågor, men också en del annat.

Idag tror jag allas tankar går till Gaza. För oss som har varit där - jag var där i maj - är det fullkomligt obegripligt hur israelerna kan göra det de gör. I praktiken bombar man rätt in i ett överbefolkat ghetto, där nästan en miljon människor bor i Gaza City, instängda utan någonstans att ta vägen. Tesen om det "kliniska kriget" där man bara attackerar Hamas-militär har visat sig än mer falsk nu än när den lanserades av amerikanerna i Irak. FN-skyddade skolor, sjukhus, FN-personal, civilbefolkning - allt träffas. Igår framgick det t o m att de flesta israeliska offren dödats av israelerna själva, därför att man inte kan se skillnad på byggnader som hålls av Hamas och sådana som just har intagits av israeler.

Det är en skam för Israel, och särskilt för det israeliska labourpartiet att man medverkar i detta!