Moderater ihop med f d nyfascister, eller?

Nationella alliansen, Alleanza Nazionale, är ett italienskt politiskt högerparti som bildades genom en sammanslagning av det nyfascistiska partiet MSI och ett antal andra små extremhögerpartier.
Nu har detta parti i sin tur fusionerats med premiärminister Silvio Berlusconis konservativa parti Forza Italia (Heja Italien) till det nya partiet Frihetens folk, Popolo della Libertà (PDL). Genom denna sammanslagning stärks givetvis den extrema högerns inflytande, bl a i Europaparlamentet.
Berlusconis Forza Italia är medlem i EPP, dvs samma grupp som svenska moderater och kristdemokrater. Det är illa nog att de i åratal har accepterat att sitta i samma partigrupp som Berlusconi, miljardären som inte har dragit sig för att utnyttja sin position som premiärminister till att stärka sitt mediemonopol och slå direkt mot de rättsliga organ som har försökt åtala honom för den ena skumraskaffären grövre än den andra.
Nationella alliansen har hittills tillhört den högerinriktade EU-skeptikergruppen UEN, bl a tillsammans med Dansk Folkeparti. Kommer nu svenska moderater och kristdemokrater att acceptera att få in även de italienska f d nyfascisterna i sin grupp? Eller vågar de ta en strid för att hålla rent mot extremhögern?

Vem är läkarfientlig?

Moderaterna Hökmark och Fjelner har gått ut i div svensk press och anlagat socialdemokratin för att vara "läkarfientlig" när vi vill ha gemensamma europeiska minimiregler för arbets- och vilotider, och att jourtid som tillbringas på arbetsplatsen ska räknas som arbetstid. Mot bakgrund av bif notis på text-TV kanske de ska vara lite försiktiga i sin kritik mot oss. Så här står det:

"Patienter riskeras pga läkares övertid
Mer än 800 läkare hade i fjol mer övertid än de 200 timmar arbetstidslagen (atl) medger, visar en granskning gjord av Dagens Nyheter. Rekordet innehas av en barnläkare i Lund som nådde upp till 840 timmars övertid.
-De långa arbetspassen innebär en risk för patienterna, säger Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet.
Enligt Socialstyrelsen är det inte ovanligt att läkare arbetar mer än 24 timmar i sträck, vilket strider mot EU:s arbetsdirektiv. Det kan nu bli aktuellt att granska övertiderna."

Bilindustrin får NOLL stöd!

Den svenska regeringens passiva krispolitik blir alltmer bisarr. Medan hela övriga Europa gör stora instaser för att nu hitta vägar att rädda bilföretagen, utan att förfalla till protektionism, gör den svenska regeringen INGENTING. Vid SNS-seminariet i Stockholm igår om EEAGs (European Economic Advisory Group) Economic Outlook 2009 framkom det att av regeringens omskrutna bilindustrilån har ännu icke en krona betalats ut, trots både bilföretagens och underleverantörernas kris. Villkoren är helt enkelt av den karaktären (hög ränta, sex månaders återbetalning) att de är så missgynnsamma för företagen att ingen kan använda dem. Är det inte dags för Volvo, SAAB och deras underleverantörer att börja protestera!

Regeringens passiva krispolitik blir överhuvudtaget alltmer skandalös. Brysselska tankesmedjan Bruegel har t ex presenterat ett material, som visar att Sverige ligger i botten när det gäller krispaketens storlek, trots att arbetslösheten i Sverige ökar mer än i EU i genomsnitt. Nu måste kritiken trappas upp! Läs Bruegelrapporten på
http://www.bruegel.org/Public/PublicationPage.php?ID=1174#14541

Vad hände med smalare, men vassare?

När EU för några år sedan antog tjänstedirektivet fick socialdemokratin och facket slåss hårt för att få bort vården ur förslaget. Det var viktigt.

Nu har frågan dykt upp igen. EU-kommissionen har lagt ett förslag om fri rörlighet för patienter som de marknadsliberala partierna vill göra till fri EU-etableringsrätt för vårdföretag. Vi socialdemokrater vill att utgångspunkten ska vara patientens rättigheter, och att försvara nationell finansiering och välfärdspolitik.

Huvudstriden har kommit att stå om kravet på förhandsbesked, dvs att en person, som vill få planerad vård i ett annat EU-land först ska ansöka på hemmaplan om att få kostnaden ersatt.

Den svenska moderatledda regeringen har hittills sagt nej till detta. EU-parlamentarikern Charlotte Cederschiöld (m), siktar direkt in sig på att detta ska handla om fri etableringsrätt för vårdföretag. Vi socialdemokrater menar att förhandsbesked är en garanti för patienten att veta att man slipper betala själv, och för landstingen att inte behöva finansiera sådant som inte ingår i de svenska prioriteringarna.

Nu hörs även centerns Lena Ek tala entusiastiskt om ”Vårdval Europa”! Vad hände med parollen ”smalare men vassare”? Detta lär vara en av de största utvidgningarna av EUs befogenheter vi har sett hittills.

Ren högerpolitik

- Det är inte aktuellt att höja taket i a-kassan, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som avvisar de fackliga kraven på att höja kassans tak.

Det som en gång var tänkt som en politik för att få ut fler på arbetsmarknaden, fungerar nu - precis som jobbavdraget - mer och mer som ren högerpolitik. De som bäst skulle behöva ett ekonomiskt tillskott förnekas det, medan de bättre ställda med arbete och högre inkomster fortsätter att gynnas.

Och än värre blir det när arbetslösheten i Sverige nu stiger snabbt. Vid TCOs jobbdagar för någon vecka sedean visade utredare från det europeiska fackliga institutet ETUI att ökningstakten för arbetslösheten i Sverige ligger klart över EU-genomsnittet. Det är snart bara i Spanien och Baltikum som arbetslösheten ökar mer.

Mot den bakgrunden kan man inte låta bli att grubbla över hur svenska folkets förtroende för statsministern kan ÖKA!!!

Stödet för Mona Sahlin

Socialdemokratin står fortfarande stark i opinionen, men stödet för Mona Sahlin som ledare och statsminister kommer långt efter Reinfeldt.

Frågan är varför. Tidskriften Fokus menar att orsaken är att socialdemokratins ”vänsterfalang” hugger Mona i ryggen.

Själv tror jag att det handlar mer om att förtroende för ledare fortfarande i hög grad förknippas med manliga attribut. Inte minst äldre sossar är så vana vid Gunnar Sträng-, och Göran Persson-figurer att vi har svårt att vänja oss vid ett öppnare, mer kollektivt och lyssnande ledarskap. Sådan kritik drabbade även Ingvar Carlsson. Men tittar man på vad Carlsson åstadkom med detta öppna ledarskap saknar det motstycke: skattereform, pensionsreform, författningsreform, svensk ansökan om medlemskap i EU, en svår, men överraskande snabb väg ur 90-talskrisen, en ny syn på offentliga monopol, en väldig sanering av statsfinanserna mm.

Reinfeldt & Borg & Schlingmann har svårt med verklighetens kriser, och satsar därför främst på att dölja regeringens inre problem, t ex genom en våldsamt överskattad uppgörelse om kärnkraften.

Här har Mona Sahlin gått mera gediget till väga. En bred process, både inom socialdemokratin och med vänstern och miljöpartiet, pågår för att finna morgondagens lösningar. Samtidigt pågår en generationsväxling när de sista ur Palme/Carlsson-generationen lämnar ledarskapet och nya, mer okända tar över.

Medan dessa förändringar pågår lönar de sig inte i opinionsmätningarna. Men när det visar sig hur katastrofalt illa regeringen sköter krisen, medan oppositionen utvecklar nya vägar kan det vända snabbt.

Såvida det inte är så att kvinnor, och särskilt Mona Sahlin, fortfarande mäts med andra måttstockar än män.

Anders Borg svettas - rättvist!

Jag känner en liten aning skadeglädje när finansminister Anders Borg svettas i TV efter Uppdrag Gransknings bonusavslöjanden. Det handlar inte så mycket om att jag rent allmänt gläds åt att moderata ministrar grillas i TV som att jag tycker att de har sluppit oförtjänt lätt undan kritik under dessa katastrofala krismånader.
Faktum är ju att det finns mycket tyngre skäl för kritik än bonusskandalen, nämligen för regeringens ohyggligt passiva krispolitik som håller på att kasta ut tusentals i arbetslöshet i onödan. När Anders Borg talar vitt och brett om hur mycket regeringen gör och hänvisar till den underbalanserade statsbudgeten, och samtidigt hänvisar till samma budgetunderskott som skäl för att inte göra mer, försöker han slå blå dunster i ögonen på väljarna. Detta borde media kasta sig över lika vällustigt som bonusskandalen.
Fakta är ju nämligen:
1. Att Borg själv har orsakat underskottet genom enorma skattesänkningar.
2. Att dessa skattesänkningar enligt olika internationella ekonomer är det mest ineffektiva vapnet mot kris och lågkonjunktur.
3. Att regeringens krispaket på 8,5 miljarder + några andra extra insatser motsvarar ca 0,4 % av BNP, vilket är mindre än en tredjedel av vad EU rekommenderar att man bör satsa, ca en fjärdedel av vad Tyskland satsar, mindre än en femtedel av vad Norge satsar och inte ens en tiondel av vad USA satsar.
När granskar Kalla Fakta och uppdrag granskning regeringens bluff om krispolitiken?

Estniska kvinnor revolterar

Socialdemokratin i Baltikum har haft svårt att etablera sig som en tung politisk kraft. I Estland har det dock skett intressanta förändringar: Min förre MEP-kollega Toomas Hendrik Ilves blev så personligen populär att han blev vald till Estlands president. Socialdemokraterna ingår i regeringskoalitionen, och nu börjar Estlands s-kvinnor ta för sig rejält. 3 av 6 ester i Europaparlamentet är sossar och två av de tre är kvinnor.
Jag deltog i förra veckan på ett seminarium i Tallinn, där Estlands s-kvinnor tillsammans med de nordiska kvinnoförbunden och nordiska LO/S-samorganisationen SAMAK arrangerade ett seminarium om jämställdhet, bl a inför EU-valet.

De estniska s-kvinnorna protesterade ganska häftigt mot det egna partiets beslut att inte fullt ut ha varvade listor till EU-valet, och de var tufft kritiska mot politiken från den regeringskoalition där det egna partiet deltar i en rätt liberal skattesänkarpolitik mot krisen. Inte minst efterlyser de mycket hårdare tag mot den brottslighet, främst våld och trafficking, som riktar sig mot kvinnor.
Och så samlade vi namn till European Women’s Lobbys kampanj ”fifty-fifty” med målet jämställd representation på ledande EU-uppdrag! Ge Ditt stöd på http://www.womenlobby.org/!

På bilden syns undertecknad tillsammans med estniska EU-parlamentarikern Marianne Mikko och svenska MEP-kollegan Inger Segelström.