Sveriges mest korkade krönikör?

Jag har slutat köpa kvällstidningar, eftersom jag inte är intresserad av dokusåpor. Jag sörjer lite när jag tänk er på att denna kvällspress en gång i världen präglades av upplysnings- och folkbildningsideal. Aftonbladets utmärkta ledarsida läser jag på nätet.
En vän har dock uppmärksammat mig på krönikören Johan Hakelius, och tillsänt mig länkar till två av hans krönikor och bifogat den retoriska frågan: ”Sveriges mest korkade krönikör?”
Den första krönikan lanserade parollen: ”Att rösta är ju, ärligt talat, inte så mycket en fråga om att påverka, som en fråga om att godkänna överheten. Ju fler som röstar, oavsett vad de röstar på, desto säkrare kan överheten vara.” Jag får inte glömma att berätta för mina bekanta i Vitryssland och Zimbabwe om den idén.
Hakelius syftar på EU-parlamentsvalet och lanserar tesen att svenskarna inte röstar – och inte bör rösta - i det valet, därför att de vill att makten ska ligga kvar i den svenska riksdagen. Problemet med den tesen är dels att svenskarna helt solklart har blivit alltmer positivt inställda till EU enligt alla tillgängliga undersökningar, och dels att EU redan har – och kommer att ha lagstiftningsmakt på tunga områden. Den som inte röstar avstår därmed från att påverka vem som bestämmer över ekonomi, bank- och finanslagstiftning, klimat- och energifrågor, miljöpolitik, konsumentpolitik mm.
Att detta inte bara var ett olycksfall i arbetet utan Hakelius normala nivå förstod jag när samme krönikör nyligen lanserade den nästan än mer begåvade idén att det faktum att svenskar ibland kräver att människor ska friges ur fängelset nog bara beror på politisk korrekthet, eller ”finhet”, som Hakelius skriver, och exemplifierar med journalisten Dawit Isaak, som buntas ihop med bl a Annika Östberg. Vi borde också, menar Hakelius, kräva att människor spärras in!
Nu är det inga mördare eller diktatorer han är ute efter, utan nedskräpande ungdomar. Hakelius idé är att nedskräparna borde buras in i Somalia, och bytas mot den fängslade journalisten Dawit Isaak!
När man läser sådant här, dessutom skrivet helt utan humor och finess, inser jag att det för vissa skribenter på den apolitiska högerkanten är så viktigt att vara politiskt inkorrekta, att den politiska inkorrektheten i själva verket har blivit högsta mode. Kanske t o m P.K.